FRA får ta aktiv del av Quantum – ett amerikanskt system för dataintrång som är mycket avancerat. Om man använder det offensivt kan det uppfattas som direkt fientligt av andra länder.
Enligt hemliga dokument läckta av Edward Snowden till SVT:s Uppdrag granskning, så har den amerikanska underrättelsetjänsten och svenska FRA arbetat tillsammans i det så kallade quantum-projekt.
Att bedriva aktiv signalspaning och hacka datorer i eller utanför Sverige, finns det inget utrymme för i svensk lagstiftning.
Kan uppfattas som krigshandling
Det oroar freds- och konfliktforskaren Wilhelm Agrell, som till och med befarar att dataintrång skulle kunna uppfattas som en krigshandling.
– Cyberkrigföring kan ju om, om den riktas mot vital infrastruktur i ett annat land, vara liktydigt med ett väpnat angrepp. Där är vi naturligtvis inte nu, men dataintrång är inte vilken trivialitet som helst, säger Wilhelm Agrell.
FRA säger som vanligt inget om hur deras verksamhet ser ut, eller vilka mål de har med sitt deltagande i quantum-projektet.
Hela quantum-teknologins idé handlar dock om att rikta cyberattacker mot olika mål, militära, politiska eller ekonomiska. Man hackar sig in, och kan sen till exempel plantera datavirus eller ta del av affärshemligheter.
Övervakaren litar på FRA
Försvarsunderrättelsedomstolen måste godkänna all FRA:s spaning. Även samverkan med andra länder ska ligga inom ramen för det som domstolen godkänt, enligt ordföranden Runar Viksten. Allt måste gynna svenska intressen och riktas mot utländska förhållanden.
Viksten vill inte svara på om just dataintrång, som det beskrivs i det läckta materialet, är otillåtet.
– Vilka metoder som FRA använder sig av för att komma åt material lägger sig inte domstolen i, eftersom det inte är avgörande för att avgöra integritetsintrånget, säger han.
– Gemensamma operationer ryms inte inom lagstiftningen. Ju närmare den relationen är desto svårare blir det att upprätthålla lagstiftningens begränsning, säger Wilhelm Agrell.
Begränsningen är bland annat att FRA noggrant ska gallra vilken egen information som överlämnas till andra länder.
Förre FRA-chefen Ingvar Åkesson har försäkrat riksdagens försvarsutskott att myndigheten inte bedriver dataintrång och att det i så fall skulle vara olagligt. Enligt FRA finns dock domstolstillstånd för all inhämtning av information.
Ett lite flexiblare format där jag kommer dela kortare videos med tankar, nyheter, debunka fake news eller beröra specifika händelser.
Jag kommer fortsätta med mina lite längre research episoder som jag släpper en gång per vecka på Rumble och MSGAs Youtubekanal. Den kanalen har nu 2/3 strikes och 16 episoder på MSGAs kanal är nedtagna av YT. Min förra Cornelia unfiltered Youtubekanal togs ner i som helhet utan förvarning när jag hade släppt episode 25 ”Till minne av 9/11” men jag hoppas på mindre censur nu när Trump Mr, Boss man fått både sin Youtubekanal och FB konto återställda 🙏
Vårt ekonomiska system som är nära haveri till följd av skuldmättnad och likviditetsbrist. Därför pushar globalisterna The Great Reset som är en ekonomisk omstart som jag skrivit om tidigare. Samtidigt så ryktas det om ett annat finansiellt system, N.E.S.A.R.A som ska ha löpt parallellt sedan 1 augusti 2020. Vilket det än blir så står det klart att det kommer att komma ett nytt finansiellt system.
Artikel skriven på makeswedengreatagain.org den 22 maj 2021 av Cornelia Gustafzon
Det finansiella systemet består av enskild kontrollerad räntebelalastad skuld som nu är skuldmättat. Med enskild kontrollerad menas att riksbankssystemet är privatägt och bankerna är privatägda. Riksbanken trycker nya pengar och bankerna trycker nya pengar varje gång någon tar ett lån. Så privatpersoner, företag och länder lånar av privatägda företag. Vilket innebär att vi ligger och betalar ränta på gamla skulder vilket i sin tur lett till en akut likviditetsbrist i hela systemet. Vi såg en krasch i september 2019 och en ny krasch januari 2020. Tittar man på riksbankens hemsida så kan man se alla panikåtgärder dom gjort sen dess. Man kan säga att pandemin kom lägligt då man artificiellt stängde ner hela ekonomin och satte 7 miljarder personer i lockdown.
N.E.S.A.R.A heter systemet för USA och G.E.S.A.R.A för världen och står för Global Economic Sercurity and Reformation Act. Det är ett helt decentraliserat system som inte kan kontrolleras av privata aktörer, utan av varje individ i systemet. Ingen har tillgång till dina pengar. Därför kallas det folkets ekonomi eftersom det kontrolleras av folket. Det kommer inte gå att trycka nya pengar, manipulera valutor eller tvätta pengar eftersom alla pengar blir spårbara. Du kommer växla in dina pengar i nya systemet och det går enbart att konvertera riktiga pengar. Varje land kommer ha en begränsad mängd pengar i sin egen valuta och det kommer inte att bli kontantlöst system. Varje krona, dollar, Euro osv kommer kunnat tas ut som vanligt men kommer vara spårbara och ha en dubblett i systemet som är backade av guld/silver etc. Svenska statens bank kommer att kontrollera valutan, penningmängden och kunna låna ut till företag och privatpersoner utan ränta. Det måste även till en giltighetstid på pengar så vi kan undvika likviditetsproblem när människor lagrar valutan. Det kommer finnas andra sätt att lagra värde än i vårt betalningsmedel. Vi kommer få en fast lägre skatt som kommer gå till att finansiera det allmänna såsom infrastruktur, skolor, sjukvård, polis etc.
Om systemet och säkerhet
Systemet kallas QFS, quantum financial system och bygger systemet på kvantdatorer och blockchain. Tekniken har funnits i många år för kryptovalutor. Problemet är säkerheten, vi vet att det kan hackas och därför var det viktigt för militären att ta kontroll över internet. Därför startade Trump Space Force som en ny gren inom militären som arbetar med cyber säkerhet och satelliter. Elon Musk har samarbetat med Trump kring detta och det nya internet ska vara klart under 2021,vill du läsa mer om Starlink, klicka här. Fram till nu så har telekominfrastrukturen varit kontrollerad av det Wallenberg-kontrollerade Ericsson. Apple, Google, Microsoft, Amazon etc har betalat licensavgifter till Ericsson för att få finnas på internet. I november 2019 tog Trump administrationen kontroll över Ericsson i 3 år i en uppgörelse där Ericsson också fick betala 10 miljarder dollar i böter till USA.
Skuldavskrivning
Bankernas fiktiva tillgångar i form av skulder kommer inte kunna konverteras in i det nya systemet. Så det kommer göras avskrivningar på lån vilket redan börjat i flera länder. Folk tycker att det är väldigt konstigt och orealistiskt men tänk efter lite här, är det inte mer orimligt att privatägda företag fått trycka sedlar ur tomma intet och kallat dom för pengar. Så länder, företag och privatpersoner har alla varit i skuld till dessa privata aktörer. Sedan amorterar vi med “riktiga” pengar som vi arbetat ihop och betalat ränta. Har vi inte kunnat betala ränta så har dom utmätt våra tillgångar. Skuldberget är så stort att det inte finns så mycket pengar i hela världen att det skulle kunna gå att återbetala det ändå och vem är vi egentligen skyldiga pengarna? Bankerna som knappat på en dator och vips så har det skapats nya pengar.
I korthet:
-Reformera riksbanken, starta bankkonton och BankID åt det svenska folket i Riksbanken
-För över våra digitala bankkronor till digitala riksbankkronor i ett konto på riksbanken 1:1
-Genomför skuldavskrivning och låt Riksbanken låna ut pengar utan ränta till det svenska folket
-Inför giltighetstid på pengar och inför andra former för lagerhållning av värde
-Det finansiella systemet ska vara helt transparent, decentraliserat och drivas med den senaste tekniken kvantdatorer och blockchain
”Mitt engagemang som medlem i Shanghais borgmästares internationella råd sedan 25 år, och motsvarande engagemang i Tsinghua universitets internationella råd, ger mig insikter och kontaktytor till det kinesiska samhället som ger möjlighet att framföra synpunkter kring hur handel och annat utbyte bör bedrivas. Vi i familjen tror på att hålla dialogen öppen och rak.”
”Wallenberg om Kina: ”Inget att vinna på konfrontation” Måndag den 21 oktober i år – bara ett dygn efter att tusentals demonstranter drabbat samman med polisen i Hongkong i ännu en uppgörelse – satte sig Jacob Wallenberg i en beige, tronliknande fåtölj i ett rum i Shanghai. Intill honom fanns en annan kostymklädd man i en likadan stol.
Det hela liknade ett toppmöte mellan två världsledare.
Vilket det, på sitt sätt, var.
Mannen är nämligen inte vem som helst. Han heter Li Qiang, är kommunistpartiets sekreterare i Shanghai. Som medlem av partiets 25-hövdade politbyrå, partiets själva styrelse, är han en av de mäktigaste männen i hela Kina.
Med på mötet var också amerikanen Maurice R Greenberg, tidigare chef för den amerikanska försäkringsjätten AIG.
Händelsen finns på bild. Den är publicerad på nätutgåvan av den statsägda dagstidningen Shanghai Daily ihop med ett kort referat:
”Li tackade de två gästerna för deras medverkan i skapandet av IBLAC och och deras värdefulla råd och förslag till Shanghais sociala och ekonomiska utveckling”.
IBLAC står för International Business Leaders Advisory Council och är ett råd med globala näringslivshöjdare kopplat till Shanghais borgmästare. Jacob Wallenberg och Maurice Greenberg var i stan för rådets årliga sammankomst. Vilket också var skälet till mötet med Li Qiang.
Att Jacob Wallenberg träffar en person ur Kinas högsta ledning är inte ovanligt. Wallenberg har varit medlem av IBLAC i många år, och även under en period varit dess ordförande.
Kontakter med kinesiska politiska ledare på hög nivå har varit viktigt för många större företag som verkat i Kina genom åren, säger Kristina Sandklef, senior Kinarådgivare på konsultfirman Consilio International.
– I allmänhet är det är nyttigt att ha politiska kontakter när man bedriver verksamhet i Kina. Det underlättar livet på alla sätt. Det kan räcka med att ha en bild i receptionen med en representant från det egna företaget ihop med en lokal ledare för kommunistpartiet, så att besökare vet att man har kontakter, säger Kristina Sandklef.
Enligt Oscar Almén, forskare och Kinakännare på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI, har politikens roll i det kinesiska näringslivet ökat på senare år.
– Med tanke på att politik är så närvarande i Kinas slutna system, och blivit ännu mer närvarande under Xi Jinpings tid vid makten, är det klart att politiska kontakter rent allmänt är bra att ha för utländska företag, säger Oscar Almén, som också nyligen publicerat en granskning av kinesiska företagsköp i Sverige.
Exakt hur Wallenbergfamiljens politiska kontakter har hjälpt gruppens företag är svårt att slå fast. Helt klart har Kina i dag en enorm betydelse för Wallenberggruppen och dess företag, och har så haft i flera år. Bara 2018 hade sex av Wallenberggruppens största industriföretag intäkter i Kina på över 130 miljarder kronor, enligt SvD:s sammanräkning. Det är 80 procent mer än samma sex företag drog in från Kina år 2010.
Det handlar om börsnoterade bolag som ägs i flera steg, via det noterade förvaltningsbolaget Investor och det onoterade FAM, som i sin tur ägs och kontrolleras av Wallenbergstiftelserna. FAM och Investor äger aktier med stor rösträtt som ger familjen och dess representanter en ledande ställning i bolagen.
För flera av bolagen är Kina i dag näst största marknad.
I verkstadsjätten Atlas Copco stod i fjol kinesiska kunder för 18 procent av försäljningen. I ABB var samma siffra 15 procent. I kullagertillverkaren SKF, 16 procent.
Det kan jämföras med andelen av Sveriges export till Kina, som 2018 låg på 4,7 procent. Visserligen är nämnda företag globala och Kina utgör motsvarande 19 procent av världsekonomin, räknat som BNP. Men det är ändå klart att Kina är en långt viktigare marknad för Wallenbergfamiljens bolag, än för flera andra svenska globala företag. Till exempel var Kina-andelen av Sandviks försäljning bara 7 procent och av Assa Abloys 6 procent.
Det här sjukhusbesöket råkade därefter skapa ett särskilt band mellan mig och Jiang Zemin.
Skulle det bli allvar med Kinas senaste hot, som det formulerades av ambassadören Gui Congyou förra veckan i en intervju med Göteborgs-Posten, att ”begränsa utbytet och samarbetet inom ekonomi och handel” med Sverige, kan det få stora konsekvenser för Wallenberggruppens företag. Och därmed för de svenska aktieägare och pensionssparare som har pengar investerade i bolagen.
Svenska tjänstepensionsbolag har till exempel tiotals miljarder investerade i Wallenberggruppen, och som därmed är beroende av intäkterna från Kina. Bara i Investor är tjänstemännens Alecta och arbetarrörelsens AMF tvåa och trea på listan över största ägare efter Wallenbergstiftelserna. Alectas pensionstagare äger i dag Investoraktier för 23,6 miljarder kronor, och AMF:s pensionstagare och fondandelsägare 17,7 miljarder kronor, enligt ägartjänsten Holdings.
Peter Wallenberg tar emot president Hu Jintao vid dennes besök i Sverige sommaren 2007. Utmed väggen sitter Erik Belfrage, Hans Stråberg, Carl-Henric Svanberg, Peter Wallenberg Jr, Marcus Wallenberg samt Jacob Wallenberg.
Wallenbergfamiljens ekonomiska kontakter med Kina går långt tillbaka. Jacobs pappa Peter Wallenberg har berättat i tidningen ”Företagsminnen” att han besökte Kina redan i slutet av 1970-talet, i samband med att Deng Xiaoping blev ledare och initierade det ekonomiska reformprogram som i dag – fyra decennier senare – gjort Kina till världens näst största ekonomi.
Peter Wallenberg kunde då etablera personliga relationer med Kinas absoluta toppskikt. Vid en resa i landet blev han bjuden på middag av Shanghais dåvarande borgmästare Jiang Zemin. Vid middagen trodde Peter Wallenberg, felaktigt, att han fått en hjärtinfarkt och fördes till sjukhus.
”Det här sjukhusbesöket råkade därefter skapa ett särskilt band mellan mig och Jiang Zemin, han hade ju medverkat till att rädda mitt liv. ’Hur är det med ditt gamla hjärta?’, frågade han skämtsamt när vi träffades på nytt”, sa Peter Wallenberg till Företagsminnen.
När Jiang Zemin 1989 efterträdde Deng Xiaoping som ledare stod Wallenbergfamiljen därmed i direktkontakt med toppen. Relationen fortsatte när Hu Jintao sedan tog över makten 2002. När Hu Jintao var på Stockholmsbesök sommaren 2007 var Peter Wallenberg en av dem som tog emot presidenten.
Mycket talar för att de nära relationerna har förblivit nära även efter 2012, då Xi Jinping blev president. Den Li Qiang som Jacob Wallenberg träffade härommånaden står, enligt South China Morning Post, Xi Jinping nära. Enligt tidningen är Li Qiang en av Xi Jinpings allierade från Zhejiangprovinsen. Li Qiang var enligt tidningen sekreterare under tre år till Xi Jinping, när han var ledare för kommunistpartiet i Zhejiang.
Li Qiangs företrädare i Shanghai, Han Zheng, är en annan av de partitoppar som Jacob Wallenberg haft kontakt med genom åren. Och Han Zheng är inte vem som helst. I dag är han en av sju medlemmar i politbyråns innersta krets, Xi Jinpings så kallade ”standing committee”. Det är Han Zheng som syns på bilden intill ihop med Jacob Wallenberg, vid en presskonferens 2011.
Jacob Wallenberg med Han Zheng 2011, då Han Zheng var borgmästare i Shanghai. I dag är han en av sju i den inre kretsen av kommunistpartiets Politbyrå, dess så kallade ”standing committee” som leds av president Xi Jinping.
Parallellt med att Wallenbergfamiljen har odlat sina politiska relationer har gruppens företag byggt upp en ansenlig närvaro på plats i Kina. Landet är i dag inte bara en viktig marknad för gruppen. Flera av företagen har stora produktionsanläggningar i landet. SKF har i dag till exempel nio kinesiska fabriker som är underleverantörer till fordonsindustrin. Kina är också det land där SKF har flest anställda i världen.
Vi har också sett tidigare att den här typen av hot är ett sätt att visa inrikespolitiskt att man vågar stå upp emot västerländska stater.
ABB är en annan Wallenbergjätte med stor kinesisk närvaro. I november 2018 invigde koncernen ett tillverknings- och utvecklingscenter i Xiamen, som när det är klart blir koncernens största innovations- och tillverkningsanläggning med 3 500 anställda, en investering på totalt cirka 3 miljarder kronor. År 2018 beslutade ABB också att bygga en ny robotfabrik i Shanghai.
Wallenbergbolagen brukar också samarbeta om nätverk och politiska kontakter världen över. Att det i allra högsta grad fortgår bekräftade Johan Forssell, vd för gruppens investmentbolag Investor, så sent som häromveckan. Enligt Forssell är bland det viktigaste Investor kan bidra med för bolagen just nätverket i Asien, och då i synnerhet i Kina.
Visserligen är flera av de ovan nämnda företagen inte helsvenska. ABB, Astra Zeneca och Stora Enso har till och med huvudkontor utomlands. Men med tanke på hur välkända Wallenberg är i Kina är det nog uppenbart för myndigheterna i landet att familjen är dess största ägare. Och att företagen skulle kunna påverkas av en ekonomisk konflikt.
Enligt Oscar Almén, forskare på FOI, beror konsekvenserna på vilka medel Kina väljer att svara med.
– Om de väljer handelsvägen, med tullar och liknande, så hamnar ju frågan i EU som reglerar svenska handelsförhållanden. Sedan finns ju sätt att göra det mer inofficiellt där svenska företag i Kina kan drabbas på en rad andra sätt, säger Oscar Almén.
– Man kan jämföra med vad som hände med laxen efter konflikten med Norge. Sanitetstesterna för importerad lax blev striktare och möjligheten att få importlicenser försvårades. Det var dock inte Kinas regering som officiellt genomförde detta. Genom små medel kunde det ge stora effekter, säger han.
Enligt Oscar Almén är det däremot inte säkert att Kina faktiskt går vidare med sitt hot.
– Kina måste ju göra en kalkyl över hur kostsamt det kan bli, landet är ju också beroende av flera av företagen som verkar i landet. Vi har också sett tidigare att den här typen av hot är ett sätt att visa inrikespolitiskt att man vågar stå upp emot västerländska stater och det fungerar även som ett sätt att skrämma andra att inte utmana Kina i framtiden.
Wallenbergfamiljen har vid upprepade tillfällen fått svara för sina nära kopplingar till Kina och hur det rimmar med landets problem med mänskliga rättigheter. Hela tiden har familjen försvarat sig med att deras närvaro bidrar till ekonomisk utveckling och därmed stärker riktningen mot demokrati.
Som till exempel Jacob Wallenberg i Ekots lördagsintervju 2006:
”Det har varit en otrolig utveckling tack vare att man faktiskt bejakar ekonomisk utveckling. Och då tror jag den demokratiska utvecklingen också följer med. Eller, rättare sagt, jag tror inte. Jag är helt övertygad om att det är så.”
Att ökad rikedom i Kina skulle leda till ökad demokrati är ju ett argumentet som blir allt svårare att hävda.
Frågan är än mer aktuell i dag. Flera politiker och människorättsorganisationer är tydliga i slutsatsen att Kina under Xi Jinping vid makten har tagit flera steg i mer repressiv, mindre demokratisk riktning.
Som Human Right Watch inleder sin senaste rapport för läget i landet.
”President Xi Jinping, född 1953, har indikerat sin avsikt att styra under obegränsad tid efter att Kinas lagstiftande församling i mars la ett tillägg till konstitutionen i syfte att avskaffa den bortre tidsgränsen för presidentskapet. Denna åtgärd var också kännetecknande för den ökande repressionen.”
Oscar Almén på FOI är skeptisk till tron att ekonomisk utveckling även skulle förbättra situationen för mänskliga rättigheter.
– Att ökad rikedom i Kina skulle leda till ökad demokrati är ju ett argumentet som blir allt svårare att hävda. Kina går i dag mer och mer mot ett autokratiskt system, på alla plan, med minskade friheter och ökad politisk styrning, säger han, men poängterar att det finns enstaka undantag som går i motsatt riktning.
– Möjligheten för enskilda medborgare att stämma staten har ökat på senare år och vi har också sett fler som har utnyttjat den möjligheten. Det är viktigt att komma ihåg, även om den övergripande trenden är mot mer politisk kontroll.
Flera händelser den senaste tiden har också stärkt tesen att regimen i Peking går i en mer repressiv riktning. Ett exempel är de återkommande avslöjanden av Kinas behandling av minoriteter i Xinjiangprovinsen, där över en miljon människor har satts i olika läger och fängelser.
Representanter för Kinas regim har beskrivit lägren främst som skolor, där de intagna varit elever. Men som flera internationella medier och organisationer har visat handlar det snarast om långt mer brutala anstalter där alla som sätter sig till motvärn bestraffas. New York Times avslöjade nyligen att de hårdföra åtgärderna beordrats från Kinas högsta politiska ledning. President Xi Jinping ska i tal till partiföreträdare ha krävt att ”ingen nåd” skulle visas mot den muslimska minoritetsbefolkningen och att landet använde alla ”diktaturens verktyg” i det arbetet.
Utvecklingen i Hongkong är ett annat aktuellt exempel. Myndigheternas behandling av demonstranterna och det lagförslag som de protesterade mot ses båda som exempel på en mer hårdför inställning från centralmakten i Peking.
För Sverige har fängslandet av den svensk-kinesiske förläggaren Gui Minhai vridit upp kritiken mot den kinesiska statsmaktens metoder. Vilket nu är bakgrunden till ambassadören Gui Congyous hot i GP häromdagen om ”motåtgärder”. När och hur dessa ska omsättas i praktiken är fortfarande oklart. Utrikesminister Ann Linde sa till Ekot efter uttalandet att UD ”inte fått någon konkret information om detta från Peking” via de normala kanalerna.
I GP-intervjun upprepar Gui Congyou det svar som Kina ofta använder när personer eller organisationer i andra länder kritiserar regeringens agerande och politik:
”Vilken politik den kinesiska regeringen för är Kinas interna angelägenheter. Inga länder, organisationer eller privatpersoner har rätt att blanda sig i det”, säger han i intervjun.
SvD har ställt ett antal specifika frågor till Jacob Wallenberg om hur han i dag ser på gruppens verksamhet i Kina och på familjens kontakter med landets politiska ledning. Jacob Wallenberg har inte velat besvara frågorna direkt, men i stället formulerat ett skriftligt uttalande till SvD.
I uttalandet skriver han att familjen allmänt ”har en stark tro på att handel och öppenhet gynnar ekonomisk utveckling och skapar förutsättningar för ett ökat välstånd för alla och dessutom bidrar till fredlig samexistens länder emellan. Detta gäller även Kina.”.
Jacob Wallenberg understryker dock att man inte ser okritiskt på landets expansion.
”Kinas ekonomiska framväxt och ambition innebär inte att man ska vara naiv kring vilken politisk roll Kina önskar spela, och därför är det angeläget att ställa samma krav på Kina vad gäller handel och konkurrens som man ställer på andra utvecklade länder. Det måste vara ett level playing field.”
Jacob Wallenberg skriver att han vid flera tillfällen har talat med Kinas ledare om landets problem med mänskliga rättigheter. Men han upprepar också sin tidigare uttalade övertygelse att med ekonomisk utveckling bör på sikt även ökade medborgerliga fri- och rättigheter komma.
”Att så ännu inte har skett i Kina beklagar jag, vilket jag också upprepade gånger och tydligt har tagit upp med kinesiska ledare. Men politiken – inte näringslivet – ska hantera politiska frågor. Jag tror att ökad transparens och öppenhet är en förutsättning för fortsatt långsiktig ekonomisk utveckling i Kina.”
I uttalandet nämner Jacob Wallenberg däremot ingenting om några specifika frågor som han har diskuterat med de kinesiska ledare han träffat, som till exempel frågan om den fängslade svenskkinesiske förläggaren Gui Minhai och fånglägren i Xinjiang. Inte heller om han tror att hoten från den kinesiska ambassadören kan påverka Wallenbergföretagens stora närvaro i Kina.
”Relationen med Kina är komplicerad. Jag förespråkar dialog och långsiktighet, fortsatt handel och utbyte på alla nivåer. Vi har inget att vinna på konfrontation, men vi ska stå upp för våra värderingar och utnyttja våra förtroendefulla kontaktytor för att lyfta fram våra farhågor och gemensamma utmaningar.”
Jacob Wallenberg skriver att man även i framtiden kommer att odla kontakter med de kinesiska ledarna.
”Familjen har sedan öppnandet av Kina strävat efter nära relationer med den politiska ledningen i Kina. Förhoppningsvis har det gynnat bolagens möjligheter att etablera sig och växa på den kinesiska marknaden”, skriver Jacob Wallenberg.
Han vädrar heller inga tankar på att sluta som medlem av IBLAC i Shanghai, där han träffar politbyråmedlemmar som Li Qiang och Han Zheng.
”Mitt engagemang som medlem i Shanghais borgmästares internationella råd sedan 25 år, och motsvarande engagemang i Tsinghua universitets internationella råd, ger mig insikter och kontaktytor till det kinesiska samhället som ger möjlighet att framföra synpunkter kring hur handel och annat utbyte bör bedrivas. Vi i familjen tror på att hålla dialogen öppen och rak.”