Cornelia unfiltered Ekonomi Skattebetalarnas förening är kontrollerad opposition

Skattebetalarnas förening är kontrollerad opposition




Skattebetalarnas förening är kontrollerad opposition! Deras uppgift sägs vara att säkerställa att staten inte slösar med våra skattepengar men har i själva verket varit grindväktare för ett bedrägeri.

Här nedan kommer två viktiga artiklar som beskriver hela bedrägeriet och i ljuset av det så kan man ställa sig två frågor:

  1. Vart går egentligen våra skattepengar?
  2. Vad gör egentligen slöseriombudsmannen på skattebetalarnas förening?

Några citat från artiklarna:
Citat: ”Så skatter finansierar inte statens utgifter och försäljning av statspapper innebär inte att staten lånar svenska kronor. När staten betalar så skapas de medel den betalar med.”

”Allt detta grundar sig på den etablerade föreställningen bland nationalekonomer och politiker att staten finansieras av skatter och lån. Men stämmer den föreställningen? Vi har ställt oss den frågan. Svaret hittade vi i lagstiftningens beskrivningar av statens betalningsflöden samt i informationsmaterial från de ansvariga myndigheterna och ett samverkansorgan inom finanssektorn (FSPOS).”

”När man med hjälp av detta material tränger igenom dimman av liknelser och metaforer så ser man att föreställningen ovan inte alls stämmer med hur det egentligen fungerar. Man ser att skatterna inte finansierar statens utgifter. Att staten inte lånar svenska kronor. Att statsskulden inte är någon riktig skuld. Man ser att Sverige är en självfinansierande stat, vilket är titeln på nätverket MMT för Sveriges nysläppta rapport: ”Sverige – en självfinansierande stat”.

https://www.di.se/debatt/statens-finanser-funkar-inte-som-du-tror/

”Axel Vikström: Därför skyddar politikerna finanseliten

I takt med att de ekonomiska klyftorna växer i Sverige blir också kapitalet allt mer anonymt, vilka är det egentligen som sitter på pengarna? Axel Vikström skriver om hur den finansiella makten göms i den ”personliga integritetens” heliga namn.”

”Varje gång som frågan om förmögenhetsregistret lyfts på agendan har Svenskt Näringsliv sparkat bakut. I samklang med Skattebetalarnas förening, tankesmedjan Timbro och konservativa ledarskribenter har man skrivit spaltmeter om hur registret i själva verket utgör ett första steg mot ett smidigt återinförande av förmögenhetsskatten.”

https://www.dn.se/kultur/axel-vikstrom-darfor-skyddar-politikerna-finanseliten/

Skattebetalarnas förening grundades 1921 av Marcus Wallenberg:

100 år i skattebetalarnas tjänst
Den 30 mars 1921 grundades Skattebetalarnas Förening vid ett möte i Stockholm på initiativ av bankdirektör och häradshövding Marcus Wallenberg. Det var en turbulent tid med första världskriget bara några få år bakåt i tiden. Föreningens målsättning var att skatter inte skulle höjas i onödan och att motverka slöseri med gemensamma medel. Redan från första början bestämdes att föreningen skulle vara partipolitiskt obunden.

Under åren har man myntat uttrycket marginalskatt, bekämpat planhushållning, opinionsbildat för lägre skatter minskat slöseri med skattepengar och rättssäkerhet för skattskyldiga. Föreningen har drivit kampanjen Hälften kvar, medverkat till avskaffandet av fastighetsskatten och mycket mer. Skattebetalarna har åstadkommit mycket men det finns mer att göra även efter hundra års arbete i skattebetalarnas tjänst.

https://skattebetalarna.se/100-ar/

Related Post

Nu finns The Ericsson Report på svenskaNu finns The Ericsson Report på svenska

Michael Rae Khoury är författaren av rapporten som belyser det Wallenbergkontrollerade företaget Ericsson och deras korruption, muthärvor, slavarbete och brott mot mänskligheten. Nu finns den här rapporten även på svenska och kommer inom kort även släppas som ljudbok.

Tack till Mats Larsson på Mats Art och alla er som bidragit till att den svenska versionen av den här rapporten blev verklighet.

Ladda ner rapporten här:

Skatter finansierar inte statens utgifter utan det gör lånSkatter finansierar inte statens utgifter utan det gör lån

Nu folkbildas det friskt i DI och med detta faller all trovärdighet. Varför finns det fattigdom om detta som Dagens Industri skriver stämmer? 

Ur artikeln från den 31 okt 2024 i Dagens Industri

Statens finanser funkar inte som du tror

Den felaktiga föreställningen om hur statens finanser fungerar leder till att den förda politiken slår fel – många gånger genom onödiga åtstramningar. Detta kommer att bestå till dess att fler förstår hur statens ekonomi verkligen fungerar, skriver Erik Arnell, utredare, Johannes Borgström lektor och docent vid Uppsala universitet och Peo Hansen, professor i statsvetenskap vid Linköpings universitet. 

Höstluften är mättad med prat om att vi inte får ”urholka förtroendet för våra offentliga finanser” (Magdalena Andersson) och att vi inte ska ”skuldsätta kommande generationer” (Elisabeth Svantesson).

Sex av åtta riksdagspartier har nyss ställt sig bakom ett nytt stramt finanspolitiskt ramverk. Osagt i diskussionerna kring ramverket är en bakomliggande föreställning att staten fungerar som ett hushåll eller ett företag: Att det är osunt och riskabelt för staten att ”leva över sina tillgångar” och att dra på sig stora skulder. Att ”den som är satt i skuld är inte fri”. Metaforerna och liknelserna är lika talrika som Egyptens gräshoppor.

Allt detta grundar sig på den etablerade föreställningen bland nationalekonomer och politiker att staten finansieras av skatter och lån. Men stämmer den föreställningen? Vi har ställt oss den frågan. Svaret hittade vi i lagstiftningens beskrivningar av statens betalningsflöden samt i informationsmaterial från de ansvariga myndigheterna och ett samverkansorgan inom finanssektorn (FSPOS).

När man med hjälp av detta material tränger igenom dimman av liknelser och metaforer så ser man att föreställningen ovan inte alls stämmer med hur det egentligen fungerar. Man ser att skatterna inte finansierar statens utgifter. Att staten inte lånar svenska kronor. Att statsskulden inte är någon riktig skuld. Man ser att Sverige är en självfinansierande stat, vilket är titeln på nätverket MMT för Sveriges nysläppta rapport: ”Sverige – en självfinansierande stat”.

Staten spenderar genom sina myndigheter. Myndigheternas betalningar sker genom att saldot på deras bankkonton i de privata bankerna, som varje dag börjar på noll, minskas (övertrasseras) och att saldot på betalningsmottagarnas konton samtidigt ökas. En övertrassering av en myndighets konto innebär att staten har en skuld till banken.

Skulden betalas genom att staten ökar saldot på bankens transaktionskonto samt minskar saldot på statens centralkonto, som båda förs hos Riksbanken. Även saldot på statens centralkonto börjar varje dag på noll, men det hindrar inte staten från att utföra betalningar till bankerna. I och med att saldona på kontona hos de privata bankerna ökas så skapas pengar.

Pengar skapas alltså av statens betalningar, och när pengar betalas in till staten, till exempel i skatt, sker det omvända: Pengarna raderas. Enligt den etablerade föreställningen så lånar staten vid underskott genom att sälja statspapper (bl.a. statsobligationer). Det är denna process som skapar ”statsskulden”.

Men den verkliga anledningen är att det både enligt svensk lag och EU-fördraget är förbjudet för staten att låta saldot på centralkontot vara negativt från en dag till nästa. Genom att sälja statspapper kan staten byta sitt negativa saldo på statens centralkonto mot en av lagstiftningen godkänd skuld, och på så sätt uppfylla lagkravet.

Statspapper kan bara köpas från staten med saldon på bankernas transaktionskonton i Riksbanken. Försäljningen av statspapper innebär därför helt enkelt att bankernas saldon på dessa konton, som alltså skapas när staten spenderar, flyttas till bankernas värdepapperskonton istället. Det är en ombokning, inte ett lån, och när obligationen löper ut är det bara att flytta tillbaka saldot från värdepapperskontot till transaktionskontot.

Så skatter finansierar inte statens utgifter och försäljning av statspapper innebär inte att staten lånar svenska kronor. När staten betalar så skapas de medel den betalar med.

Allt detta är kanske svårt att acceptera för många, men det är så penningsystemet fungerar, enligt dokumentationen från dess viktigaste deltagare och ansvariga myndigheter. Nu tar vi ett andetag av höstluften, som är tjock av liknelser mellan staten och ett hushåll. Den är tung att andas. 

För vad är det våra politiker har enats om? Jo, att avstå från att uppfylla samhällets behov för att de tror att pengarna riskerar att ta slut. Det är därför välfärden fortsatt ska sitta svältkur. Det är därför järnvägen och energisystemet inte kan rustas tillräckligt. Det är därför vi har ständig massarbetslöshet.

Den felaktiga föreställningen om hur statens finanser fungerar leder till att den förda politiken slår fel – många gånger genom onödiga åtstramningar. Detta kommer att bestå till dess att fler förstår hur statens ekonomi verkligen fungerar.

Erik Arnell, utredare  �Johannes Borgström lektor och docent vid Uppsala universitet �Peo Hansen, professor i statsvetenskap vid Linköpings universitet�Alla skribenter är aktiva medlemmar i nätverket MMT för Sverige

https://www.di.se/debatt/statens-finanser-funkar-inte-som-du-tror/

Riksbankens penningpolitik slaktar hushållen och räddar bankernaRiksbankens penningpolitik slaktar hushållen och räddar bankerna

Affärsbankernas penningskapande är utom kontroll och har lett till höjd styrränta, höjda skatter och att indrivarna Kronofogden har fått eld i baken.

“Många har lärt sig att banker bara kan låna ut pengar som de först lånat in. Men det stämmer inte. Bankerna skapar själva de pengar de lånar ut, i och med att någon skuld­sätter sig. Bankernas egenskapade pengar är idag 99 procent av penningmängden, det vill säga alla digitala pengar. Bara 1 procent är sedlar och mynt utgivna av Riksbanken.

Under coronapandemin blev utvecklingen extrem. År 2020 expanderade affärs­bankerna penningmängden med 19,3 procent (635 miljarder kronor), och samtidigt krympte ekonomin med 3 % och inflationen blev bara 0,5 %. Hur kunde så mycket nya pengar skapas utan knappt någon inflation? En förklaring är att de nya pengarna gick in på börsen och bostadsmarknaden där de ökade OMXSPI med 13 % och bostadspriserna med 10 %. Under 2020 blev kapitalinkomsterna 342 miljarder, varav 65 % gick till den rikaste procenten. ”

Det här skriver Riksdagen på sin hemsida.

Riksbankens roll

Riksbanken är den enda som kan radera elektroniska pengar via bl.a. våra inbetalda skatter, avgifter och böter till Skatteverket och andra myndigheter. All inbetald skatt, alla inbetalningar till myndigheter och Kronofogden makuleras. Man skulle kunna tro att Riksbankens plötsliga chockhöjning av styrräntan har ett samband med bankernas extrema penningskapande

Från januari 2020 till april 2022 låg styrräntan kvar på 0,00 % för att sen höjas i snabb takt till 4% i september 2024, den högsta nivån sedan 2008 under förespeglingen om att dämpa den stigande inflationen.

Leder höjd styrränta till lägre priser?

När styrräntan höjs så ökar företagens lånekostnader, det blir dyrare att investera, expandera och finansiera lager. Vilket kan resultera i att företag höjer sina priser för att kompensera och det var precis det som hände. Matpriserna steg med över 20 % mellan 2022 och 2023, eftersom både importpriser och energikostnader ökade.. Restaurangbranschen höjde priser när både råvaror och löner blev dyrare. Inflation gjorde att anställda krävde högre löner, vilket företag kompenserade genom att höja priser. Dyrare mat och el ökar momsintäkterna (25 % på mat, 12 % på el). Om hushållet spenderar 1 000 kr extra/månad på mat, går 200 kr till moms. Över hela landet blir det miljarder extra till staten som hjälper till att minska penningmängden.

För att möjliggöra att affärsbankerna ska kunna trycka så mycket pengar måste penningmängden minskas och det kan bara Riksbanken göra. Att ”radera” pengar innebär att minska penningmängden i ekonomin, det vill säga att ta bort pengar ur cirkulation på ett sätt som motsvarar hur de skapas. 

Riksbankens olika sätt att radera pengar:

1. **Återbetalning av lån/obligationer till Riksbanken** Om privata banker eller andra finansiella institut har lånat pengar från Riksbanken (t.ex. genom repor eller intradagslån i RIX-systemet), minskar penningmängden när dessa lån betalas tillbaka. 

2. **Riksbankens försäljning av tillgångar (t.ex. obligationer eller valutor)** Om Riksbanken säljer tillgångar, som statsobligationer eller utländsk valuta, till banker eller andra aktörer, betalar köparna med reserver från sina RIX-konton. Dessa reserver debiteras, och pengarna raderas ur ekonomin. 

3. **Skatt, avgifter och böter till staten**  När individer, företag eller banker betalar avgifter (t.ex. tillståndsavgifter) eller böter till staten, fungerar det som en skatt. Pengarna dras från privata bankkonton, bankernas RIX-saldon minskar, och statens centralkonto krediteras. Detta raderar pengar på samma sätt som skatter.

4. **Valutaväxling eller återköp av kronor** Om Riksbanken tar emot kronor från banker eller utländska aktörer (t.ex. genom att sälja utländsk valuta från sina reserver), minskar bankernas RIX-saldon när de betalar med kronor. Detta raderar kronor från ekonomin.

5. **Riksbankens räntepolitik (via reporäntan)** Genom att höja reporäntan kan Riksbanken indirekt radera pengar. Riksbanken styr processen genom att sätta räntan, men effekten kräver att banker och låntagare agerar. Hushållens disponibla inkomst minskar vilket leder till att hushållen skär ner på icke-nödvändiga utgifter (t.ex. resor, nöjen) eller lånar mer kortsiktigt (t.ex. kreditkort) och sparande blir nästintill omöjligt. Ökade priser leder till ökade skatteintäkter som makuleras och minskar penningmängden.

Ur DI’s artikel: Statens finanser funkar inte som du tror

Den felaktiga föreställningen om hur statens finanser fungerar leder till att den förda politiken slår fel – många gånger genom onödiga åtstramningar. Detta kommer att bestå till dess att fler förstår hur statens ekonomi verkligen fungerar, skriver Erik Arnell, utredare, Johannes Borgström lektor och docent vid Uppsala universitet och Peo Hansen, professor i statsvetenskap vid Linköpings universitet. 

”Man ser att skatterna inte finansierar statens utgifter. Att staten inte lånar svenska kronor. Att statsskulden inte är någon riktig skuld. Man ser att Sverige är en självfinansierande stat, vilket är titeln på nätverket MMT för Sveriges nysläppta rapport: ”Sverige – en självfinansierande stat”.

”Pengar skapas alltså av statens betalningar, och när pengar betalas in till staten, till exempel i skatt, sker det omvända: Pengarna raderas. Enligt den etablerade föreställningen så lånar staten vid underskott genom att sälja statspapper (bl.a. statsobligationer). Det är denna process som skapar ”statsskulden”.

”Så skatter finansierar inte statens utgifter och försäljning av statspapper innebär inte att staten lånar svenska kronor. När staten betalar så skapas de medel den betalar med.”

”För vad är det våra politiker har enats om? Jo, att avstå från att uppfylla samhällets behov för att de tror att pengarna riskerar att ta slut. Det är därför välfärden fortsatt ska sitta svältkur. Det är därför järnvägen och energisystemet inte kan rustas tillräckligt. Det är därför vi har ständig massarbetslöshet.

Den felaktiga föreställningen om hur statens finanser fungerar leder till att den förda politiken slår fel – många gånger genom onödiga åtstramningar.”

Medborgarlön

Staten lånar inte pengar som ska återbetalas och våra skattepengar går inte till att finansiera det offentliga såsom skola, vård, omsorg, äldrevård etc. Med det sagt så finns det ingen brist på pengar utan vi hade alla kunnat få en medborgarlön som täcker kostnaden för värme, kläder, tak över huvudet och mat i magen. Hela systemet är ett bedrägeri som måste förändras i grunden. Det mänskliga lidandet måste få ett slut!

//Cornelia

Cornelia unfiltered- Episode 58- Ekonomikollaps IIICornelia unfiltered- Episode 58- Ekonomikollaps III

58. Vilken roll har egentligen Riksbankens i det nuvarande finansiella systemet och det kommande? Vi pratar om pengar som inte finns, orealiserade vinster /förluster, bankrun, CBDC, betalningsoförmåga och skuldmättnad. Vad blir effekten om man lånade till låg ränta och återbetala till en högre ränta och hur kan egentligen penningmängden minska?

https://rumble.com/v2fh5tg-cornelia-unfiltered-episode-58-ekonomikollaps-iii.html