Cornelia unfiltered Blogg,Geopolitik,Tech/SI,Wallenberg Q- Quantum – FRA- NSA- Swedish Kings of cyberwar 

Q- Quantum – FRA- NSA- Swedish Kings of cyberwar 




Artikeln i SVT från 2013:

FRA:s USA-samarbete oroar konfliktforskaren Agrell

FRA får ta aktiv del av Quantum – ett amerikanskt system för dataintrång som är mycket avancerat. Om man använder det offensivt kan det uppfattas som direkt fientligt av andra länder. 

Enligt hemliga dokument läckta av Edward Snowden till SVT:s Uppdrag granskning, så har den amerikanska underrättelsetjänsten och svenska FRA arbetat tillsammans i det så kallade quantum-projekt.

Att bedriva aktiv signalspaning och hacka datorer i eller utanför Sverige, finns det inget utrymme för i svensk lagstiftning.

Kan uppfattas som krigshandling

Det oroar freds- och konfliktforskaren Wilhelm Agrell, som till och med befarar att dataintrång skulle kunna uppfattas som en krigshandling.

– Cyberkrigföring kan ju om, om den riktas mot vital infrastruktur i ett annat land, vara liktydigt med ett väpnat angrepp. Där är vi naturligtvis inte nu, men dataintrång är inte vilken trivialitet som helst, säger Wilhelm Agrell.

FRA säger som vanligt inget om hur deras verksamhet ser ut, eller vilka mål de har med sitt deltagande i quantum-projektet.

Hela quantum-teknologins idé handlar dock om att rikta cyberattacker mot olika mål, militära, politiska eller ekonomiska. Man hackar sig in, och kan sen till exempel plantera datavirus eller ta del av affärshemligheter.

Övervakaren litar på FRA

Försvarsunderrättelsedomstolen måste godkänna all FRA:s spaning. Även samverkan med andra länder ska ligga inom ramen för det som domstolen godkänt, enligt ordföranden Runar Viksten. Allt måste gynna svenska intressen och riktas mot utländska förhållanden.

Viksten vill inte svara på om just dataintrång, som det beskrivs i det läckta materialet, är otillåtet.

– Vilka metoder som FRA använder sig av för att komma åt material lägger sig inte domstolen i, eftersom det inte är avgörande för att avgöra integritetsintrånget, säger han.

– Gemensamma operationer ryms inte inom lagstiftningen. Ju närmare den relationen är desto svårare blir det att upprätthålla lagstiftningens begränsning, säger Wilhelm Agrell.

Begränsningen är bland annat att FRA noggrant ska gallra vilken egen information som överlämnas till andra länder.

Förre FRA-chefen Ingvar Åkesson har försäkrat riksdagens försvarsutskott att myndigheten inte bedriver dataintrång och att det i så fall skulle vara olagligt. Enligt FRA finns dock domstolstillstånd för all inhämtning av information.

Fördjupning: Lyssna eller läs gärna på artikeln Swedish Kings of Cyberwar på svenska, klicka här.

Related Post

Lundin and WEF, Von Wagner and OdessaLundin and WEF, Von Wagner and Odessa

who holds a Wallenberg professorship. Magda sat in the WEF, IMF and represents nothing but a corrupt political backstage…

So anyone who thinks Klaus Schwabb controls anything in the WEF World Economic Forum is mistaken!

Adolf Lundin was the son of the chemist Harry Lundin and the brother of the head of KSI, Bertil Lundin.[2] His mother Maria Lundin, née von Wagner, was born into a German-speaking family in Odessa. His uncle Willy von Wagner died in 1943 on behalf of Germany during the occupation of Norway.[3] He was married to Eva Lundin, née Wehtje, who belonged to the family that controlled Skånska Cement; her sister was married to Marc Wallenberg. Lundin was the father of Ian H. Lundin and Lukas H. Lundin.
At the end of 1950 he searched in vain for oil in Colombia for Shell. Through his father-in-law Walter Wehtje, he got a job in the early 1960s at Ax:son Johnson-owned Nynäs Petroleum.

The text that is marked translates to “Less known is that he founded the world economic forum, that today plays a big role in geopolitics comparable to the UN.”

// G. Strand

https://x.com/gstrand45/status/1789213707806847215?s=46&t=v0qhZge51EolZYjLqF-0Gg

Riksbankens penningpolitik slaktar hushållen och räddar bankernaRiksbankens penningpolitik slaktar hushållen och räddar bankerna

Affärsbankernas penningskapande är utom kontroll och har lett till höjd styrränta, höjda skatter och att indrivarna Kronofogden har fått eld i baken.

“Många har lärt sig att banker bara kan låna ut pengar som de först lånat in. Men det stämmer inte. Bankerna skapar själva de pengar de lånar ut, i och med att någon skuld­sätter sig. Bankernas egenskapade pengar är idag 99 procent av penningmängden, det vill säga alla digitala pengar. Bara 1 procent är sedlar och mynt utgivna av Riksbanken.

Under coronapandemin blev utvecklingen extrem. År 2020 expanderade affärs­bankerna penningmängden med 19,3 procent (635 miljarder kronor), och samtidigt krympte ekonomin med 3 % och inflationen blev bara 0,5 %. Hur kunde så mycket nya pengar skapas utan knappt någon inflation? En förklaring är att de nya pengarna gick in på börsen och bostadsmarknaden där de ökade OMXSPI med 13 % och bostadspriserna med 10 %. Under 2020 blev kapitalinkomsterna 342 miljarder, varav 65 % gick till den rikaste procenten. ”

Det här skriver Riksdagen på sin hemsida.

Riksbankens roll

Riksbanken är den enda som kan radera elektroniska pengar via bl.a. våra inbetalda skatter, avgifter och böter till Skatteverket och andra myndigheter. All inbetald skatt, alla inbetalningar till myndigheter och Kronofogden makuleras. Man skulle kunna tro att Riksbankens plötsliga chockhöjning av styrräntan har ett samband med bankernas extrema penningskapande

Från januari 2020 till april 2022 låg styrräntan kvar på 0,00 % för att sen höjas i snabb takt till 4% i september 2024, den högsta nivån sedan 2008 under förespeglingen om att dämpa den stigande inflationen.

Leder höjd styrränta till lägre priser?

När styrräntan höjs så ökar företagens lånekostnader, det blir dyrare att investera, expandera och finansiera lager. Vilket kan resultera i att företag höjer sina priser för att kompensera och det var precis det som hände. Matpriserna steg med över 20 % mellan 2022 och 2023, eftersom både importpriser och energikostnader ökade.. Restaurangbranschen höjde priser när både råvaror och löner blev dyrare. Inflation gjorde att anställda krävde högre löner, vilket företag kompenserade genom att höja priser. Dyrare mat och el ökar momsintäkterna (25 % på mat, 12 % på el). Om hushållet spenderar 1 000 kr extra/månad på mat, går 200 kr till moms. Över hela landet blir det miljarder extra till staten som hjälper till att minska penningmängden.

För att möjliggöra att affärsbankerna ska kunna trycka så mycket pengar måste penningmängden minskas och det kan bara Riksbanken göra. Att ”radera” pengar innebär att minska penningmängden i ekonomin, det vill säga att ta bort pengar ur cirkulation på ett sätt som motsvarar hur de skapas. 

Riksbankens olika sätt att radera pengar:

1. **Återbetalning av lån/obligationer till Riksbanken** Om privata banker eller andra finansiella institut har lånat pengar från Riksbanken (t.ex. genom repor eller intradagslån i RIX-systemet), minskar penningmängden när dessa lån betalas tillbaka. 

2. **Riksbankens försäljning av tillgångar (t.ex. obligationer eller valutor)** Om Riksbanken säljer tillgångar, som statsobligationer eller utländsk valuta, till banker eller andra aktörer, betalar köparna med reserver från sina RIX-konton. Dessa reserver debiteras, och pengarna raderas ur ekonomin. 

3. **Skatt, avgifter och böter till staten**  När individer, företag eller banker betalar avgifter (t.ex. tillståndsavgifter) eller böter till staten, fungerar det som en skatt. Pengarna dras från privata bankkonton, bankernas RIX-saldon minskar, och statens centralkonto krediteras. Detta raderar pengar på samma sätt som skatter.

4. **Valutaväxling eller återköp av kronor** Om Riksbanken tar emot kronor från banker eller utländska aktörer (t.ex. genom att sälja utländsk valuta från sina reserver), minskar bankernas RIX-saldon när de betalar med kronor. Detta raderar kronor från ekonomin.

5. **Riksbankens räntepolitik (via reporäntan)** Genom att höja reporäntan kan Riksbanken indirekt radera pengar. Riksbanken styr processen genom att sätta räntan, men effekten kräver att banker och låntagare agerar. Hushållens disponibla inkomst minskar vilket leder till att hushållen skär ner på icke-nödvändiga utgifter (t.ex. resor, nöjen) eller lånar mer kortsiktigt (t.ex. kreditkort) och sparande blir nästintill omöjligt. Ökade priser leder till ökade skatteintäkter som makuleras och minskar penningmängden.

Ur DI’s artikel: Statens finanser funkar inte som du tror

Den felaktiga föreställningen om hur statens finanser fungerar leder till att den förda politiken slår fel – många gånger genom onödiga åtstramningar. Detta kommer att bestå till dess att fler förstår hur statens ekonomi verkligen fungerar, skriver Erik Arnell, utredare, Johannes Borgström lektor och docent vid Uppsala universitet och Peo Hansen, professor i statsvetenskap vid Linköpings universitet. 

”Man ser att skatterna inte finansierar statens utgifter. Att staten inte lånar svenska kronor. Att statsskulden inte är någon riktig skuld. Man ser att Sverige är en självfinansierande stat, vilket är titeln på nätverket MMT för Sveriges nysläppta rapport: ”Sverige – en självfinansierande stat”.

”Pengar skapas alltså av statens betalningar, och när pengar betalas in till staten, till exempel i skatt, sker det omvända: Pengarna raderas. Enligt den etablerade föreställningen så lånar staten vid underskott genom att sälja statspapper (bl.a. statsobligationer). Det är denna process som skapar ”statsskulden”.

”Så skatter finansierar inte statens utgifter och försäljning av statspapper innebär inte att staten lånar svenska kronor. När staten betalar så skapas de medel den betalar med.”

”För vad är det våra politiker har enats om? Jo, att avstå från att uppfylla samhällets behov för att de tror att pengarna riskerar att ta slut. Det är därför välfärden fortsatt ska sitta svältkur. Det är därför järnvägen och energisystemet inte kan rustas tillräckligt. Det är därför vi har ständig massarbetslöshet.

Den felaktiga föreställningen om hur statens finanser fungerar leder till att den förda politiken slår fel – många gånger genom onödiga åtstramningar.”

Medborgarlön

Staten lånar inte pengar som ska återbetalas och våra skattepengar går inte till att finansiera det offentliga såsom skola, vård, omsorg, äldrevård etc. Med det sagt så finns det ingen brist på pengar utan vi hade alla kunnat få en medborgarlön som täcker kostnaden för värme, kläder, tak över huvudet och mat i magen. Hela systemet är ett bedrägeri som måste förändras i grunden. Det mänskliga lidandet måste få ett slut!

//Cornelia

Miss White Hat #1 – Who controls the financial system?Miss White Hat #1 – Who controls the financial system?

Who are the people in the shadows that controls the global financial system? Who are the puppet masters in the shadow that no one has heard of and why is that?

https://youtu.be/DwvwR_0s6xU?si=uAfp-ovMGUNAGzqf

Channel in English:

Rumble: https://rumble.com/c/MissWhiteHat

Youtube: https://youtube.com/@misswhitehat

Channel in Swedish:

Rumble: https://rumble.com/c/Corneliaunfiltered

Youtube: https://youtube.com/@corneliaunfilteredofficial

Telegram: https://t.me/misswhitehat

Telegram: https://t.me/corneliaunfiltered17 

Homepage: https://corneliaunfiltered.com

Contact me: corneliaunfiltered@gmail.com

Support my work with Swish: +46763055789

Paypal: paypal.me/CorneliaGustafzon

Patreon: patreon.com/Corneliaunfilteredofficial

Wallenberg och Kina!Wallenberg och Kina!

Tänk att en sträng diktatur godkänner utländska företag med monopol i landet.

Mitt under pandemin så åkte Wallenberg i specialchartrade plan för att hämta hem labbutrustning från Kina:

https://www.svd.se/a/b5V20g/wallenbergs-kupp-spelet-bakom-unika-coronalabbet

Wallenberg har mer investerat i Kina än vad Kina har i Sverige!

Kina säger att ett fåtal svenskar på ett brutalt vis lägger sig i Kinas inre angelägenheter:

https://sverigesradio.se/artikel/7373890?fbclid=IwAR3n51xe4imXR7Cg2GthDpjppPLMVQLMiHVYPiQ-LysiZzC2bcfiQ2ctmww

Ericsson använder slavarbetare i Kina:

https://www.expressen.se/gt/ericsson-i-samarbete-med-kritiserad-slavfabrik-i-kina/

Jacob Wallenberg:

”Mitt engagemang som medlem i Shanghais borgmästares internationella råd sedan 25 år, och motsvarande engagemang i Tsinghua universitets internationella råd, ger mig insikter och kontaktytor till det kinesiska samhället som ger möjlighet att framföra synpunkter kring hur handel och annat utbyte bör bedrivas. Vi i familjen tror på att hålla dialogen öppen och rak.”

https://www.svd.se/over-100-miljarder-pa-spel-for-wallenberg-i-kina?fbclid=IwAR1Q7d22dk4Tl7Vazl0oZZ5xfIaDhzTaSoxBVMYvK1VMTTpeIXpu_POIzw4

Hela artikeln:

”Wallenberg om Kina: ”Inget att vinna på konfrontation”
Måndag den 21 oktober i år – bara ett dygn efter att tusentals demonstranter drabbat samman med polisen i Hongkong i ännu en uppgörelse – satte sig Jacob Wallenberg i en beige, tronliknande fåtölj i ett rum i Shanghai. Intill honom fanns en annan kostymklädd man i en likadan stol.

Det hela liknade ett toppmöte mellan två världsledare.

Vilket det, på sitt sätt, var.

Mannen är nämligen inte vem som helst. Han heter Li Qiang, är kommunistpartiets sekreterare i Shanghai. Som medlem av partiets 25-hövdade politbyrå, partiets själva styrelse, är han en av de mäktigaste männen i hela Kina.

Med på mötet var också amerikanen Maurice R Greenberg, tidigare chef för den amerikanska försäkringsjätten AIG.

Händelsen finns på bild. Den är publicerad på nätutgåvan av den statsägda dagstidningen Shanghai Daily ihop med ett kort referat:

”Li tackade de två gästerna för deras medverkan i skapandet av IBLAC och och deras värdefulla råd och förslag till Shanghais sociala och ekonomiska utveckling”.

IBLAC står för International Business Leaders Advisory Council och är ett råd med globala näringslivshöjdare kopplat till Shanghais borgmästare. Jacob Wallenberg och Maurice Greenberg var i stan för rådets årliga sammankomst. Vilket också var skälet till mötet med Li Qiang.

Att Jacob Wallenberg träffar en person ur Kinas högsta ledning är inte ovanligt. Wallenberg har varit medlem av IBLAC i många år, och även under en period varit dess ordförande.

Kontakter med kinesiska politiska ledare på hög nivå har varit viktigt för många större företag som verkat i Kina genom åren, säger Kristina Sandklef, senior Kinarådgivare på konsultfirman Consilio International.

– I allmänhet är det är nyttigt att ha politiska kontakter när man bedriver verksamhet i Kina. Det underlättar livet på alla sätt. Det kan räcka med att ha en bild i receptionen med en representant från det egna företaget ihop med en lokal ledare för kommunistpartiet, så att besökare vet att man har kontakter, säger Kristina Sandklef.

Enligt Oscar Almén, forskare och Kinakännare på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI, har politikens roll i det kinesiska näringslivet ökat på senare år.

– Med tanke på att politik är så närvarande i Kinas slutna system, och blivit ännu mer närvarande under Xi Jinpings tid vid makten, är det klart att politiska kontakter rent allmänt är bra att ha för utländska företag, säger Oscar Almén, som också nyligen publicerat en granskning av kinesiska företagsköp i Sverige.

Exakt hur Wallenbergfamiljens politiska kontakter har hjälpt gruppens företag är svårt att slå fast. Helt klart har Kina i dag en enorm betydelse för Wallenberggruppen och dess företag, och har så haft i flera år. Bara 2018 hade sex av Wallenberggruppens största industriföretag intäkter i Kina på över 130 miljarder kronor, enligt SvD:s sammanräkning. Det är 80 procent mer än samma sex företag drog in från Kina år 2010.

Det handlar om börsnoterade bolag som ägs i flera steg, via det noterade förvaltningsbolaget Investor och det onoterade FAM, som i sin tur ägs och kontrolleras av Wallenbergstiftelserna. FAM och Investor äger aktier med stor rösträtt som ger familjen och dess representanter en ledande ställning i bolagen.

För flera av bolagen är Kina i dag näst största marknad.

I verkstadsjätten Atlas Copco stod i fjol kinesiska kunder för 18 procent av försäljningen. I ABB var samma siffra 15 procent. I kullagertillverkaren SKF, 16 procent.

Det kan jämföras med andelen av Sveriges export till Kina, som 2018 låg på 4,7 procent. Visserligen är nämnda företag globala och Kina utgör motsvarande 19 procent av världsekonomin, räknat som BNP. Men det är ändå klart att Kina är en långt viktigare marknad för Wallenbergfamiljens bolag, än för flera andra svenska globala företag. Till exempel var Kina-andelen av Sandviks försäljning bara 7 procent och av Assa Abloys 6 procent.

Det här sjukhusbesöket råkade därefter skapa ett särskilt band mellan mig och Jiang Zemin.

Skulle det bli allvar med Kinas senaste hot, som det formulerades av ambassadören Gui Congyou förra veckan i en intervju med Göteborgs-Posten, att ”begränsa utbytet och samarbetet inom ekonomi och handel” med Sverige, kan det få stora konsekvenser för Wallenberggruppens företag. Och därmed för de svenska aktieägare och pensionssparare som har pengar investerade i bolagen.

Svenska tjänstepensionsbolag har till exempel tiotals miljarder investerade i Wallenberggruppen, och som därmed är beroende av intäkterna från Kina. Bara i Investor är tjänstemännens Alecta och arbetarrörelsens AMF tvåa och trea på listan över största ägare efter Wallenbergstiftelserna. Alectas pensionstagare äger i dag Investoraktier för 23,6 miljarder kronor, och AMF:s pensionstagare och fondandelsägare 17,7 miljarder kronor, enligt ägartjänsten Holdings.

Peter Wallenberg tar emot president Hu Jintao vid dennes besök i Sverige sommaren 2007. Utmed väggen sitter Erik Belfrage, Hans Stråberg, Carl-Henric Svanberg, Peter Wallenberg Jr, Marcus Wallenberg samt Jacob Wallenberg.

Wallenbergfamiljens ekonomiska kontakter med Kina går långt tillbaka. Jacobs pappa Peter Wallenberg har berättat i tidningen ”Företagsminnen” att han besökte Kina redan i slutet av 1970-talet, i samband med att Deng Xiaoping blev ledare och initierade det ekonomiska reformprogram som i dag – fyra decennier senare – gjort Kina till världens näst största ekonomi.

Peter Wallenberg kunde då etablera personliga relationer med Kinas absoluta toppskikt. Vid en resa i landet blev han bjuden på middag av Shanghais dåvarande borgmästare Jiang Zemin. Vid middagen trodde Peter Wallenberg, felaktigt, att han fått en hjärtinfarkt och fördes till sjukhus.

”Det här sjukhusbesöket råkade därefter skapa ett särskilt band mellan mig och Jiang Zemin, han hade ju medverkat till att rädda mitt liv. ’Hur är det med ditt gamla hjärta?’, frågade han skämtsamt när vi träffades på nytt”, sa Peter Wallenberg till Företagsminnen.

När Jiang Zemin 1989 efterträdde Deng Xiaoping som ledare stod Wallenbergfamiljen därmed i direktkontakt med toppen. Relationen fortsatte när Hu Jintao sedan tog över makten 2002. När Hu Jintao var på Stockholmsbesök sommaren 2007 var Peter Wallenberg en av dem som tog emot presidenten.

Mycket talar för att de nära relationerna har förblivit nära även efter 2012, då Xi Jinping blev president. Den Li Qiang som Jacob Wallenberg träffade härommånaden står, enligt South China Morning Post, Xi Jinping nära. Enligt tidningen är Li Qiang en av Xi Jinpings allierade från Zhejiangprovinsen. Li Qiang var enligt tidningen sekreterare under tre år till Xi Jinping, när han var ledare för kommunistpartiet i Zhejiang.

Li Qiangs företrädare i Shanghai, Han Zheng, är en annan av de partitoppar som Jacob Wallenberg haft kontakt med genom åren. Och Han Zheng är inte vem som helst. I dag är han en av sju medlemmar i politbyråns innersta krets, Xi Jinpings så kallade ”standing committee”. Det är Han Zheng som syns på bilden intill ihop med Jacob Wallenberg, vid en presskonferens 2011.

Jacob Wallenberg med Han Zheng 2011, då Han Zheng var borgmästare i Shanghai. I dag är han en av sju i den inre kretsen av kommunistpartiets Politbyrå, dess så kallade ”standing committee” som leds av president Xi Jinping.

Parallellt med att Wallenbergfamiljen har odlat sina politiska relationer har gruppens företag byggt upp en ansenlig närvaro på plats i Kina. Landet är i dag inte bara en viktig marknad för gruppen. Flera av företagen har stora produktionsanläggningar i landet. SKF har i dag till exempel nio kinesiska fabriker som är underleverantörer till fordonsindustrin. Kina är också det land där SKF har flest anställda i världen.

Vi har också sett tidigare att den här typen av hot är ett sätt att visa inrikespolitiskt att man vågar stå upp emot västerländska stater.

ABB är en annan Wallenbergjätte med stor kinesisk närvaro. I november 2018 invigde koncernen ett tillverknings- och utvecklingscenter i Xiamen, som när det är klart blir koncernens största innovations- och tillverkningsanläggning med 3 500 anställda, en investering på totalt cirka 3 miljarder kronor. År 2018 beslutade ABB också att bygga en ny robotfabrik i Shanghai.

Wallenbergbolagen brukar också samarbeta om nätverk och politiska kontakter världen över. Att det i allra högsta grad fortgår bekräftade Johan Forssell, vd för gruppens investmentbolag Investor, så sent som häromveckan. Enligt Forssell är bland det viktigaste Investor kan bidra med för bolagen just nätverket i Asien, och då i synnerhet i Kina.

Visserligen är flera av de ovan nämnda företagen inte helsvenska. ABB, Astra Zeneca och Stora Enso har till och med huvudkontor utomlands. Men med tanke på hur välkända Wallenberg är i Kina är det nog uppenbart för myndigheterna i landet att familjen är dess största ägare. Och att företagen skulle kunna påverkas av en ekonomisk konflikt.

Enligt Oscar Almén, forskare på FOI, beror konsekvenserna på vilka medel Kina väljer att svara med.

– Om de väljer handelsvägen, med tullar och liknande, så hamnar ju frågan i EU som reglerar svenska handelsförhållanden. Sedan finns ju sätt att göra det mer inofficiellt där svenska företag i Kina kan drabbas på en rad andra sätt, säger Oscar Almén.

– Man kan jämföra med vad som hände med laxen efter konflikten med Norge. Sanitetstesterna för importerad lax blev striktare och möjligheten att få importlicenser försvårades. Det var dock inte Kinas regering som officiellt genomförde detta. Genom små medel kunde det ge stora effekter, säger han.

Enligt Oscar Almén är det däremot inte säkert att Kina faktiskt går vidare med sitt hot.

– Kina måste ju göra en kalkyl över hur kostsamt det kan bli, landet är ju också beroende av flera av företagen som verkar i landet. Vi har också sett tidigare att den här typen av hot är ett sätt att visa inrikespolitiskt att man vågar stå upp emot västerländska stater och det fungerar även som ett sätt att skrämma andra att inte utmana Kina i framtiden.

Wallenbergfamiljen har vid upprepade tillfällen fått svara för sina nära kopplingar till Kina och hur det rimmar med landets problem med mänskliga rättigheter. Hela tiden har familjen försvarat sig med att deras närvaro bidrar till ekonomisk utveckling och därmed stärker riktningen mot demokrati.

Som till exempel Jacob Wallenberg i Ekots lördagsintervju 2006:

”Det har varit en otrolig utveckling tack vare att man faktiskt bejakar ekonomisk utveckling. Och då tror jag den demokratiska utvecklingen också följer med. Eller, rättare sagt, jag tror inte. Jag är helt övertygad om att det är så.”

Att ökad rikedom i Kina skulle leda till ökad demokrati är ju ett argumentet som blir allt svårare att hävda.

Frågan är än mer aktuell i dag. Flera politiker och människorättsorganisationer är tydliga i slutsatsen att Kina under Xi Jinping vid makten har tagit flera steg i mer repressiv, mindre demokratisk riktning.

Som Human Right Watch inleder sin senaste rapport för läget i landet.

”President Xi Jinping, född 1953, har indikerat sin avsikt att styra under obegränsad tid efter att Kinas lagstiftande församling i mars la ett tillägg till konstitutionen i syfte att avskaffa den bortre tidsgränsen för presidentskapet. Denna åtgärd var också kännetecknande för den ökande repressionen.”

Oscar Almén på FOI är skeptisk till tron att ekonomisk utveckling även skulle förbättra situationen för mänskliga rättigheter.

– Att ökad rikedom i Kina skulle leda till ökad demokrati är ju ett argumentet som blir allt svårare att hävda. Kina går i dag mer och mer mot ett autokratiskt system, på alla plan, med minskade friheter och ökad politisk styrning, säger han, men poängterar att det finns enstaka undantag som går i motsatt riktning.

– Möjligheten för enskilda medborgare att stämma staten har ökat på senare år och vi har också sett fler som har utnyttjat den möjligheten. Det är viktigt att komma ihåg, även om den övergripande trenden är mot mer politisk kontroll.

Flera händelser den senaste tiden har också stärkt tesen att regimen i Peking går i en mer repressiv riktning. Ett exempel är de återkommande avslöjanden av Kinas behandling av minoriteter i Xinjiangprovinsen, där över en miljon människor har satts i olika läger och fängelser.

Representanter för Kinas regim har beskrivit lägren främst som skolor, där de intagna varit elever. Men som flera internationella medier och organisationer har visat handlar det snarast om långt mer brutala anstalter där alla som sätter sig till motvärn bestraffas. New York Times avslöjade nyligen att de hårdföra åtgärderna beordrats från Kinas högsta politiska ledning. President Xi Jinping ska i tal till partiföreträdare ha krävt att ”ingen nåd” skulle visas mot den muslimska minoritetsbefolkningen och att landet använde alla ”diktaturens verktyg” i det arbetet.

Utvecklingen i Hongkong är ett annat aktuellt exempel. Myndigheternas behandling av demonstranterna och det lagförslag som de protesterade mot ses båda som exempel på en mer hårdför inställning från centralmakten i Peking.

För Sverige har fängslandet av den svensk-kinesiske förläggaren Gui Minhai vridit upp kritiken mot den kinesiska statsmaktens metoder. Vilket nu är bakgrunden till ambassadören Gui Congyous hot i GP häromdagen om ”motåtgärder”. När och hur dessa ska omsättas i praktiken är fortfarande oklart. Utrikesminister Ann Linde sa till Ekot efter uttalandet att UD ”inte fått någon konkret information om detta från Peking” via de normala kanalerna.

I GP-intervjun upprepar Gui Congyou det svar som Kina ofta använder när personer eller organisationer i andra länder kritiserar regeringens agerande och politik:

”Vilken politik den kinesiska regeringen för är Kinas interna angelägenheter. Inga länder, organisationer eller privatpersoner har rätt att blanda sig i det”, säger han i intervjun.

SvD har ställt ett antal specifika frågor till Jacob Wallenberg om hur han i dag ser på gruppens verksamhet i Kina och på familjens kontakter med landets politiska ledning. Jacob Wallenberg har inte velat besvara frågorna direkt, men i stället formulerat ett skriftligt uttalande till SvD.

I uttalandet skriver han att familjen allmänt ”har en stark tro på att handel och öppenhet gynnar ekonomisk utveckling och skapar förutsättningar för ett ökat välstånd för alla och dessutom bidrar till fredlig samexistens länder emellan. Detta gäller även Kina.”.

Jacob Wallenberg understryker dock att man inte ser okritiskt på landets expansion.

”Kinas ekonomiska framväxt och ambition innebär inte att man ska vara naiv kring vilken politisk roll Kina önskar spela, och därför är det angeläget att ställa samma krav på Kina vad gäller handel och konkurrens som man ställer på andra utvecklade länder. Det måste vara ett level playing field.”

Jacob Wallenberg skriver att han vid flera tillfällen har talat med Kinas ledare om landets problem med mänskliga rättigheter. Men han upprepar också sin tidigare uttalade övertygelse att med ekonomisk utveckling bör på sikt även ökade medborgerliga fri- och rättigheter komma.

”Att så ännu inte har skett i Kina beklagar jag, vilket jag också upprepade gånger och tydligt har tagit upp med kinesiska ledare. Men politiken – inte näringslivet – ska hantera politiska frågor. Jag tror att ökad transparens och öppenhet är en förutsättning för fortsatt långsiktig ekonomisk utveckling i Kina.”

I uttalandet nämner Jacob Wallenberg däremot ingenting om några specifika frågor som han har diskuterat med de kinesiska ledare han träffat, som till exempel frågan om den fängslade svenskkinesiske förläggaren Gui Minhai och fånglägren i Xinjiang. Inte heller om han tror att hoten från den kinesiska ambassadören kan påverka Wallenbergföretagens stora närvaro i Kina.

”Relationen med Kina är komplicerad. Jag förespråkar dialog och långsiktighet, fortsatt handel och utbyte på alla nivåer. Vi har inget att vinna på konfrontation, men vi ska stå upp för våra värderingar och utnyttja våra förtroendefulla kontaktytor för att lyfta fram våra farhågor och gemensamma utmaningar.”

Jacob Wallenberg skriver att man även i framtiden kommer att odla kontakter med de kinesiska ledarna.

”Familjen har sedan öppnandet av Kina strävat efter nära relationer med den politiska ledningen i Kina. Förhoppningsvis har det gynnat bolagens möjligheter att etablera sig och växa på den kinesiska marknaden”, skriver Jacob Wallenberg.

Han vädrar heller inga tankar på att sluta som medlem av IBLAC i Shanghai, där han träffar politbyråmedlemmar som Li Qiang och Han Zheng.

”Mitt engagemang som medlem i Shanghais borgmästares internationella råd sedan 25 år, och motsvarande engagemang i Tsinghua universitets internationella råd, ger mig insikter och kontaktytor till det kinesiska samhället som ger möjlighet att framföra synpunkter kring hur handel och annat utbyte bör bedrivas. Vi i familjen tror på att hålla dialogen öppen och rak.”