Affärsbankernas penningskapande är utom kontroll och har lett till höjd styrränta, höjda skatter och att indrivarna Kronofogden har fått eld i baken.
“Många har lärt sig att banker bara kan låna ut pengar som de först lånat in. Men det stämmer inte. Bankerna skapar själva de pengar de lånar ut, i och med att någon skuldsätter sig. Bankernas egenskapade pengar är idag 99 procent av penningmängden, det vill säga alla digitala pengar. Bara 1 procent är sedlar och mynt utgivna av Riksbanken.
Under coronapandemin blev utvecklingen extrem. År 2020 expanderade affärsbankerna penningmängden med 19,3 procent (635 miljarder kronor), och samtidigt krympte ekonomin med 3 % och inflationen blev bara 0,5 %. Hur kunde så mycket nya pengar skapas utan knappt någon inflation? En förklaring är att de nya pengarna gick in på börsen och bostadsmarknaden där de ökade OMXSPI med 13 % och bostadspriserna med 10 %. Under 2020 blev kapitalinkomsterna 342 miljarder, varav 65 % gick till den rikaste procenten. ”
Det här skriver Riksdagen på sin hemsida.
Riksbankens roll
Riksbanken är den enda som kan radera elektroniska pengar via bl.a. våra inbetalda skatter, avgifter och böter till Skatteverket och andra myndigheter. All inbetald skatt, alla inbetalningar till myndigheter och Kronofogden makuleras. Man skulle kunna tro att Riksbankens plötsliga chockhöjning av styrräntan har ett samband med bankernas extrema penningskapande
Från januari 2020 till april 2022 låg styrräntan kvar på 0,00 % för att sen höjas i snabb takt till 4% i september 2024, den högsta nivån sedan 2008 under förespeglingen om att dämpa den stigande inflationen.
Leder höjd styrränta till lägre priser?
När styrräntan höjs så ökar företagens lånekostnader, det blir dyrare att investera, expandera och finansiera lager. Vilket kan resultera i att företag höjer sina priser för att kompensera och det var precis det som hände. Matpriserna steg med över 20 % mellan 2022 och 2023, eftersom både importpriser och energikostnader ökade.. Restaurangbranschen höjde priser när både råvaror och löner blev dyrare. Inflation gjorde att anställda krävde högre löner, vilket företag kompenserade genom att höja priser. Dyrare mat och el ökar momsintäkterna (25 % på mat, 12 % på el). Om hushållet spenderar 1 000 kr extra/månad på mat, går 200 kr till moms. Över hela landet blir det miljarder extra till staten som hjälper till att minska penningmängden.
För att möjliggöra att affärsbankerna ska kunna trycka så mycket pengar måste penningmängden minskas och det kan bara Riksbanken göra. Att “radera” pengar innebär att minska penningmängden i ekonomin, det vill säga att ta bort pengar ur cirkulation på ett sätt som motsvarar hur de skapas.
Riksbankens olika sätt att radera pengar:
1. **Återbetalning av lån/obligationer till Riksbanken** Om privata banker eller andra finansiella institut har lånat pengar från Riksbanken (t.ex. genom repor eller intradagslån i RIX-systemet), minskar penningmängden när dessa lån betalas tillbaka.
2. **Riksbankens försäljning av tillgångar (t.ex. obligationer eller valutor)** Om Riksbanken säljer tillgångar, som statsobligationer eller utländsk valuta, till banker eller andra aktörer, betalar köparna med reserver från sina RIX-konton. Dessa reserver debiteras, och pengarna raderas ur ekonomin.
3. **Skatt, avgifter och böter till staten** När individer, företag eller banker betalar avgifter (t.ex. tillståndsavgifter) eller böter till staten, fungerar det som en skatt. Pengarna dras från privata bankkonton, bankernas RIX-saldon minskar, och statens centralkonto krediteras. Detta raderar pengar på samma sätt som skatter.
4. **Valutaväxling eller återköp av kronor** Om Riksbanken tar emot kronor från banker eller utländska aktörer (t.ex. genom att sälja utländsk valuta från sina reserver), minskar bankernas RIX-saldon när de betalar med kronor. Detta raderar kronor från ekonomin.
5. **Riksbankens räntepolitik (via reporäntan)** Genom att höja reporäntan kan Riksbanken indirekt radera pengar. Riksbanken styr processen genom att sätta räntan, men effekten kräver att banker och låntagare agerar. Hushållens disponibla inkomst minskar vilket leder till att hushållen skär ner på icke-nödvändiga utgifter (t.ex. resor, nöjen) eller lånar mer kortsiktigt (t.ex. kreditkort) och sparande blir nästintill omöjligt. Ökade priser leder till ökade skatteintäkter som makuleras och minskar penningmängden.
Ur DI’s artikel: Statens finanser funkar inte som du tror
Den felaktiga föreställningen om hur statens finanser fungerar leder till att den förda politiken slår fel – många gånger genom onödiga åtstramningar. Detta kommer att bestå till dess att fler förstår hur statens ekonomi verkligen fungerar, skriver Erik Arnell, utredare, Johannes Borgström lektor och docent vid Uppsala universitet och Peo Hansen, professor i statsvetenskap vid Linköpings universitet.
”Man ser att skatterna inte finansierar statens utgifter. Att staten inte lånar svenska kronor. Att statsskulden inte är någon riktig skuld. Man ser att Sverige är en självfinansierande stat, vilket är titeln på nätverket MMT för Sveriges nysläppta rapport: ”Sverige – en självfinansierande stat”.
”Pengar skapas alltså av statens betalningar, och när pengar betalas in till staten, till exempel i skatt, sker det omvända: Pengarna raderas. Enligt den etablerade föreställningen så lånar staten vid underskott genom att sälja statspapper (bl.a. statsobligationer). Det är denna process som skapar ”statsskulden”.
”Så skatter finansierar inte statens utgifter och försäljning av statspapper innebär inte att staten lånar svenska kronor. När staten betalar så skapas de medel den betalar med.”
”För vad är det våra politiker har enats om? Jo, att avstå från att uppfylla samhällets behov för att de tror att pengarna riskerar att ta slut. Det är därför välfärden fortsatt ska sitta svältkur. Det är därför järnvägen och energisystemet inte kan rustas tillräckligt. Det är därför vi har ständig massarbetslöshet.
Den felaktiga föreställningen om hur statens finanser fungerar leder till att den förda politiken slår fel – många gånger genom onödiga åtstramningar.”
Medborgarlön
Staten lånar inte pengar som ska återbetalas och våra skattepengar går inte till att finansiera det offentliga såsom skola, vård, omsorg, äldrevård etc. Med det sagt så finns det ingen brist på pengar utan vi hade alla kunnat få en medborgarlön som täcker kostnaden för värme, kläder, tak över huvudet och mat i magen. Hela systemet är ett bedrägeri som måste förändras i grunden. Det mänskliga lidandet måste få ett slut!
//Cornelia
